För några år sedan jobbade jag som säljare och fick ständigt mantrat "kliv ut ur trygghetszonen" inhamrat i ryggmärgen. Och OJ så modig jag har blivit! I måndags kom jag äntligen iväg till optikern för att byta ut mina trogna livlinor till omvärlden (läs: mina totalt sönderrepiga glasögon). I undrade varför jag ens ska byta glasögon eftersom jag letat i ett halvår och ratat allt som inte ser mer eller mindre exakt ut som de gamla, men efter att jag insett att folk snart inte ens ser mina ögon genom reporna gick det inte att dra ut på det längre.Som tur var så hittade jag ett par som var nästan exakt likadana som de gamla (dock med ett fånigt märke som jag inte ens tänker nämna vid namn). Nå, det var ju inget större kliv ut ur trygghetszonen, det är sant. Men så berättar optikern att man får ett par glasögon på köpet och visar ett bord av bågar.
Men inte mina obligatoriska "nästanosynligametallbågar"-varianter, nej bara röda, blåa, svarta tjocka plastbågar! Efter ett evigt velande fram och tillbaks blev jag övertalad att helt transparenta plastbågar är alldeles för tråkig så nu ligger de där hemma, de BLÅA plastbågarna. Värt att tillägga är väl att kraftigt markerade glasögon är inget jag vill ha när jag helst av allt bara vill glömma att jag är halvblind och ha så diskreta glasögon som möjligt. Nästa steg blir väl att ta på sig dem också så egentligen står jag väl bara kvar och stampar därinne i zonen.... kanske vågar kliva ur imorgon.. eller bättre i helgen när man kan gömma sig hemma kanske...
No hay comentarios:
Publicar un comentario