martes, 20 de enero de 2009

My pony is shrinking, I never stop to grow

Jag kan inte dölja min beundran för en kvinna som behärskar både sång och piano och dessutom sätter ord på vad alla ponnyryttare känner när de inser att det är de själva som river hindren med sina fötter, och inte ponnyn.. Förresten är resten av texten också något som bara en gammal ponnygalning kan skriva!

Frida Hyvönen - Pony

3 comentarios:

Anónimo dijo...

Äntligen har jag hittat till din blogg (nu är det slut på friden!!!). Du skriver jätteroligt. Saknar dig! Kram
Kan ingen spanska så vi får se om jag ens kan lotsa mig fram att skicka iväg en kommentar, haha!

Aurora dijo...

Oh tack rara du!

(Gar folk forresten nansin tillbaks for att lasa om nan svarat pa ens kommentarer, mer an mig?)

Honey is a fool dijo...

och hon gjorde en av de bästa livespelningarna jag sett...