Det som borde hänt för längesen eftersom man inte bor i permafrostens Sverige längre, hände i lördags natt när vi kom hem. Vi mötte familjen Bauta-Kackerlacka i köket, de hade förstås ingen större lust att ta en nattmacka med OSS (de föredrar att göra det själva)... Jag bjöd dem istället på så mkt anti-kackerlack-sprej jag kunde varpå en av dem kom ut från sin spisgömma igen för att dö på golvet (och jag ryggade ut från köket och tänkte att allt var borta om jag gick och la mig en stund). När jag kom ut i köket ett par timmars sömn senare låg den kvar där, ganska död, och bara ganska för att den ännu låg och dödsryckte på ett ben, fem timmar och sinnessjukt mycket giftsprej senare. Nu förstår jag varför kackerlackor är 400 miljoner år gamla och sägs vara den enda levande varelse som överlever ett kärnvapenkrig. Enligt min googling står det att de äter ALLT, hittar de inga matrester äter de ylle, papper,läder och tom TVÅL.
Helt plötsligt tycker jag att silverfiskar är trevliga i jämförelse, de krasar iaf inte under foten om man vill döda dem. Och from nu kommer jag att dammsuga och skura köket med nagelborste VARJE dag! (nästan)..
No hay comentarios.:
Publicar un comentario