Fick en länk skickad till mig om konstnären Guillermo Vargas Habacuc som plockat upp en gathund som stått bunden i ett hörn. Det var ju nämligen en riktig performancehund tänkte Guillermo, binder den följdaktligen i ett nytt hörn, denna gång på en konstutställning och låter den där sakta men säkert dö utan mat och vatten. Allt medan folk går förbi och tittar på konstverket, kliar sig på hakan, rättar till sin basker och säger något oklart om "vilken stark konst han visar upp, han Vargas".
Min enda tanke just nu är att jag vill binda Vargas i ett hörn på Honduras konstbienal (som bjudit in honom efter det här fantastiska verket) och låta honom ligga där och svälta ihjäl medans folk betraktar honom eftertänksamt och säger något oklart om "vilken stark konst han visar upp, han den där Vargas".
No hay comentarios:
Publicar un comentario